Företagens utrikespolitik: Företag håller på att bli inflytelserika diplomater

BILDKREDIT:
Bild kredit
iStock

Företagens utrikespolitik: Företag håller på att bli inflytelserika diplomater

Företagens utrikespolitik: Företag håller på att bli inflytelserika diplomater

Underrubrik text
När företag växer sig större och rikare spelar de nu en roll i att fatta beslut som formar diplomati och internationella relationer.
    • Författare:
    • författarnamn
      Quantumrun Framsyn
    • Januari 9, 2023

    Några av världens största företag har nu tillräckligt med makt för att forma global politik. I detta avseende var Danmarks nya beslut att utse Casper Klynge till sin "tech-ambassadör" 2017 inte ett reklamtrick utan en väl genomtänkt strategi. Många länder följde efter och skapade liknande positioner för att lösa meningsskiljaktigheter mellan tekniska konglomerat och regeringar, arbeta tillsammans för gemensamma intressen och bilda offentlig-privata partnerskap. 

    Företagens utrikespolitiska sammanhang

    Enligt en artikel publicerad i European Group for Organizational Studies har företag redan på 17-talet försökt utöva sitt inflytande över regeringens politik. Men under 2000-talet har man sett en markant ökning av omfattningen och typen av taktik som används. Dessa ansträngningar syftar till att påverka politiska debatter, allmänhetens uppfattningar och allmänhetens engagemang via datainsamling. Andra populära strategier inkluderar sociala mediekampanjer, strategiska partnerskap med ideella organisationer, publikationer i stora nyhetsorganisationer och öppet lobbyarbete för önskade lagar eller förordningar. Företag samlar också in kampanjfinansiering genom politiska aktionskommittéer (PAC) och samarbetar med tankesmedjor för att forma politiska agendor, vilket påverkar lagstiftningsdebatter i den allmänna opinionens domstol.

    Ett exempel på en Big Tech-chef som blivit statsman är Microsofts president Brad Smith, som regelbundet träffar statschefer och utrikesministrar om Rysslands intrångsinsatser. Han utvecklade ett internationellt fördrag som heter den digitala Genèvekonventionen för att skydda medborgare mot statligt sponsrade cyberattacker. I policydokumentet uppmanade han regeringar att skapa en överenskommelse om att de inte skulle attackera viktiga tjänster, såsom sjukhus eller elbolag. Ett annat föreslaget förbud är att attackera system som, när de förstörs, kan skada den globala ekonomin, som integriteten hos finansiella transaktioner och molnbaserade tjänster. Denna taktik är bara ett exempel på hur teknikföretag i allt högre grad använder sitt inflytande för att övertyga regeringar att skapa lagar som generellt sett skulle vara fördelaktiga för dessa företag.

    Störande inverkan

    År 2022 släppte nyhetswebbplatsen The Guardian en exposé om hur USA-baserade kraftbolag i hemlighet har lobbat mot ren energi. År 2019 föreslog den demokratiska delstatens senator José Javier Rodríguez en lag där hyresvärdar skulle kunna sälja sina hyresgäster billig solkraft, vilket minskade energititan Florida Power & Lights (FPL) vinster. FPL anlitade sedan Matrix LLC, ett politiskt konsultföretag som har haft makt bakom scenen i minst åtta delstater. Nästa valcykel resulterade i att Rodríguez avsattes från kontoret. För att säkerställa detta resultat slussade Matrix-anställda pengar till politiska annonser för en kandidat med samma efternamn som Rodríguez. Denna strategi fungerade genom att dela omröstningen, vilket resulterade i den önskade kandidatens seger. Det avslöjades dock senare att den här kandidaten hade blivit mutad för att delta i tävlingen.

    I stora delar av sydöstra USA fungerar stora elbolag som monopol med fångna konsumenter. De ska vara strikt reglerade, men deras inkomster och okontrollerade politiska utgifter gör dem till några av de mäktigaste enheterna i en stat. Enligt Center for Biological Diversity tillåts amerikanska allmännyttiga företag monopolmakt eftersom de är tänkta att främja allmänhetens intresse. Istället använder de sin fördel för att hålla fast vid makten och korrumpera demokratin. Det har gjorts två brottsutredningar av kampanjen mot Rodríguez. Dessa utredningar har lett till åtal mot fem personer, även om Matrix eller FPL inte har anklagats för några brott. Kritiker undrar nu vad de långsiktiga konsekvenserna kan bli om företag aktivt formar internationell politik.

    Konsekvenser av företagens utrikespolitik

    Vidare konsekvenser av företagens utrikespolitik kan inkludera: 

    • Teknikföretag skickar rutinmässigt sina representanter för att sitta i stora kongresser, såsom FN eller G-12-konferenser för att bidra till viktiga diskussioner.
    • Presidenter och statschefer bjuder alltmer in inhemska och internationella vd:ar till formella möten och statsbesök, som de skulle med ett lands ambassadör.
    • Fler länder skapar tekniska ambassadörer för att representera sina respektive intressen och bekymmer i Silicon Valley och andra globala tekniska nav.
    • Företag satsar hårt på lobbyverksamhet och politiska samarbeten mot lagförslag som skulle begränsa deras omfattning och makt. Ett exempel på detta skulle vara Big Tech vs antitrustlagar.
    • Allt fler incidenter av korruption och politisk manipulation, särskilt inom energi- och finansbranschen.

    Frågor att kommentera

    • Vad kan regeringar göra för att balansera företagens makt i global politik?
    • Vilka är de andra potentiella farorna med att företag blir politiskt inflytelserika?

    Insiktsreferenser

    Följande populära och institutionella länkar hänvisades till för denna insikt: