Framtiden för engelska språket

"[engelska] sprids för att den är uttrycksfull och användbar." - Ekonomen

I den moderna globaliseringens pågående tillstånd har språket blivit en barriär som inte kan ignoreras. Vid en tidpunkt i den senaste historien trodde vissa att kinesiska kan bli framtidens språk, men idag existerar Kina som världens största engelsktalande befolkningen. Engelsk kommunikation frodas med några av världens största och mest disruptiva företag baserade i engelsktalande länder, så det är ingen överraskning att internationell kommunikation är starkt beroende av att engelska är en gemensam grund.

Så det är officiellt, engelskan är här för att stanna. Men det betyder inte att vi kommer att kunna känna igen det om 100 år.

Det engelska språket är en dynamisk organism som har genomgått många fall av transformation, och kommer att fortsätta att göra det. I takt med att engelska blir mer och mer erkänt som universellt kommer det att genomgå förändringar för att bättre passa dess roll som internationellt språk. Konsekvenserna för andra kulturer är stora, men konsekvenserna för det engelska språket i sig är också radikala.

Vad kan det förflutna säga om framtiden?

Historiskt sett har engelska förenklats gång på gång så att det vi formellt skriver och talar idag inte ser mycket ut eller låter mycket som den traditionella anglosaxiska formen. Språket har ständigt antagit nya egenskaper som främst härrör från det faktum att majoriteten av den engelsktalande befolkningen inte är infödd i det. År 2020 har det bara förutspåtts 15 % av den engelsktalande befolkningen kommer att ha engelska som modersmål.

Detta har aldrig gått förlorat för lingvister. År 1930 utvecklade den engelske lingvisten Charles K. Ogden vad han kallade "Basic English”, består av 860 engelska ord och designad för främmande språk. Även om det inte höll fast vid den tiden, har det sedan dess blivit ett starkt inflytande för "Förenklad engelska", som är den officiella dialekten för engelsk teknisk kommunikation, såsom tekniska manualer.

Det finns ett antal anledningar till varför förenklad engelska är avgörande för teknisk kommunikation. När man överväger fördelarna med innehållsstrategi måste man överväga betydelsen av återanvändning av innehåll. Återanvändning, som det visar sig, är också fördelaktigt för översättningsprocessen.

Att översätta innehåll är ingen liten kostnad, men företag kan drastiskt minska denna kostnad genom återanvändning. Vid återanvändning körs innehåll genom översättningsminnessystem (TMS) som identifierar innehållssträngar (text) som redan har översatts. Denna mönstermatchning minskar processens omfattning avsevärt och kallas en aspekt av "intelligent innehåll". Följaktligen kommer en minskning av språket och begränsning av de använda orden också att leda till besparingar i tid och kostnader när det gäller översättning, särskilt med användning av dessa TMS. En oundviklig konsekvens av förenklad engelska är det enkla och repetitiva språket i innehållet; om än konstruktiv upprepning, men lika tråkig.

In Hantera företagsinnehåll, Charles Cooper och Anne Rockley förespråkar fördelarna med "konsekvent struktur, konsekvent terminologi och standardiserade skrivriktlinjer". Även om dessa fördelar är obestridliga, är det en aktiv krympning av det engelska språket, åtminstone inom kommunikationssammanhang.

Den skrämmande frågan blir då, hur kommer engelskan att se ut i framtiden? Är detta det engelska språkets död?

Anrikningen av en ny engelska

Det engelska språket formas för närvarande av utländska talare, och vårt behov av kommunikation med dem. A djupgående studier av fem språk utförd av John McWhorter föreslog att när ett stort antal främmande talare lär sig ett språk på ett ofullkomligt sätt, är avskaffandet av onödiga bitar av grammatik en nyckelfaktor i att forma språket. Därmed kan dialekten de talar ses som en enklare version av språket.

Men McWhorter noterar också att enklare eller "annorlunda" inte är synonymt med "värre". I ett livligt TED Talk, Txting är dödande språk. JK!!!, han förgrenade sig från diskussionen om vad icke-modersmålstalare har gjort med språket, för att rikta uppmärksamheten mot vad teknologin har gjort med språket. Sms, menar han, är ett bevis på att ungdomar idag "utvidgar sin språkliga repertoar".

McWhorter beskriver detta som "fingerat tal" - något helt annat än formellt skrivande - säger McWhorter att det vi bevittnar genom detta fenomen faktiskt är en "emergent komplexitet" av det engelska språket. Detta argument positionerar enklare engelska (vilket sms lätt kan definieras som) som motsatsen till en nedgång. Istället är det berikning.

För McWhorter representerar dialekten sms en ny typ av språk med en helt ny struktur. Är det inte det vi ser med förenklad engelska också? Vad McWhorter avsevärt påpekar är att det finns mer än en aspekt av det moderna livet som förändrar det engelska språket, men dess dynamik kan vara en positiv sak. Han går så långt att han kallar sms för ett "språkligt mirakel".

McWhorter är inte den enda som ser denna förändring i ett positivt ljus. Återgå till konceptet om ett universellt eller internationellt språk, The Economist menar att även om språket kan förenkla för att det sprider sig, "sprider det sig för att det är uttrycksfullt och användbart".

De globala konsekvenserna för engelskans framtid

Grundande redaktör för Futuristen magasinet skrev i 2011 att konceptet med ett enda universellt språk är fantastiskt med underbara möjligheter för affärsrelationer, men verkligheten är att kostnaden för grundutbildning skulle vara absurd. Ändå verkar det inte så långsökt att omvandlingen av det engelska språket kan leda till ett naturligt framsteg mot ett accepterat enda språk. Och det kan mycket väl vara en engelska som vi inte längre skulle känna igen under de kommande århundradena. Kanske George Orwells koncept för Newspeak är faktiskt vid horisonten.

Men föreställningen att endast ett språk skulle talas förklarar inte de olika sätt som icke-modersmålstalare anpassar sig till engelska. Till exempel har EU:s revisionsrätt gått så långt som att publicera en stil guide att ta itu med de problematiska EU-ismerna när det gäller att prata engelska. Guiden innehåller ett underavsnitt i inledningen med titeln "spelar det någon roll?" som skriver:

De europeiska institutionerna behöver också kommunicera med omvärlden och våra dokument behöver översättas – båda uppgifter som inte underlättas av användningen av terminologi som är okänd för modersmålstalare och antingen inte förekommer i ordböcker eller visas för dem med en annan betydelse.

Som svar på den här guiden, The Economist konstaterade att språkmissbruk som fortfarande används och som förstås övertid inte längre är missbruk, utan en ny dialekt.

As The Economist påpekade, "språk minskar inte riktigt", men de förändras. Engelskan håller utan tvekan på att förändras, och av ett antal giltiga skäl kan vi vara bättre på att acceptera det snarare än att bekämpa det.