Product-as-a-Service Tax: En hybrid affärsmodell som är en skattehuvudvärk

BILDKREDIT:
Bild kredit
iStock

Product-as-a-Service Tax: En hybrid affärsmodell som är en skattehuvudvärk

Product-as-a-Service Tax: En hybrid affärsmodell som är en skattehuvudvärk

Underrubrik text
Populariteten av att erbjuda en hel uppsättning tjänster istället för enbart en specifik produkt har lett till att skattemyndigheterna är osäkra på när och vad de ska beskatta.
    • Författare:
    • författarnamn
      Quantumrun Framsyn
    • November 28, 2022

    Insiktssammanfattning

    Ökningen av företag som erbjuder Products-as-a-Service har lett till några av de mest störande förändringarna i affärsmodellering som setts under 2010- och 2020-talen. Och samtidigt som allt fler företag anammar denna modell, är den också en unik utmaning för skattemyndigheterna. De långsiktiga konsekvenserna av denna trend kan inkludera en globaliserad digital skatt och företag som letar efter kryphål för att slippa betala den.

    Produkt-som-en-tjänst skattekontext

    Affärsmodellen produkt-som-en-tjänst (PaaS) fokuserar på att hålla kunderna nöjda och behålla dem som kunder på lång sikt snarare än att maximera engångsförsäljningen. Nöjda kunder är livsnerven i dessa företag, vilket motiverar PaaS-företag att vara mer kundserviceorienterade än traditionella företag. 

    En mer formell definition av PaaS är att den kombinerar fysiska produkter och tjänster för att uppfylla kundernas behov mer effektivt och hållbart. I denna affärsmodell förvärvar inte konsumenten varan själv; istället kommer de att ha tillgång till hela tjänsten. Streamingföretag som Spotify och Netflix är exempel på PaaS, som populariserar prenumerationsaffärsmodellen, där människor väljer vilken typ av produkter (t.ex. filmer och musik) de vill använda vid varje given tidpunkt. 

    Denna övergång till en produkt-tjänsthybrid på begäran är uppenbar i Deloittes 2022 Digital Media Trends-undersökning. Studien visade att användningen av prenumerationsvideo-on-demand (SVOD) streamingtjänster ökade med 7 procent. Dessutom har den genomsnittliga användaren minst fyra abonnemang. Strömmande musik och spel har också expanderat. Överraskande nog var det enda som minskade betal-tv-abonnenterna. Som ett resultat av dessa skiftande konsumenttrender försöker många statliga och lokala myndigheter ta igen förlorade skatteintäkter. On-demand-affärsmodellen har dock lett till oklarheter om hur digital PaaS ska beskattas. 

    Störande inverkan

    Enligt Deloitte har uppkomsten av Industry 4.0 eller 4IR (The Fourth Industrial Revolution) lett till flera frågor angående PaaS-beskattning. Industry 4.0 använder Internet of Things (IoT) och Big Data för att möjliggöra ett högt digitaliserat och automatiserat tillverkningssystem, vilket leder till betydande komplexitet i tjänstebaserade affärsmodeller. Denna utveckling kan visa sig vara utmanande eftersom skatteramverken ännu inte har anpassats till PaaS-modellen av Industry 4.0, vilket skapar osäkerhet i regelverken. 

    Men i mars 2018 föreslog EU-kommissionen två lagändringar för att ta itu med vissa komplikationer med skatter och den digitala ekonomin. Det första var att ändra bolagsskattereglerna så att intäkterna spåras och beskattas där företag interagerar väsentligt med användarna via digitala kanaler. Det andra alternativet ville införa en indirekt skatt för att samla in digitala tjänster där det primära värdet härrör från användarmedverkan.

    Oavsett så finns det fler frågor än svar på att beskatta PaaS-företag. För direkta skatter, var kommer värdet av skatterna ifrån? Är det varifrån produkttjänsten erbjuds eller varifrån den används? Från och med 2022 finns det inga regler om att dela upp värdet så det kan beskattas. Denna förvirring kan leda till dubbelbeskattning. 

    För indirekta skatter är den primära frågan att fastställa mervärdesskatten (moms, en konsumtionsskatt som beräknas på förädlingsvärdet i varje steg av produktionsprocessen). Att dela intäkterna mellan internetleverantörer och tjänstekompensation kan leda till stora frågor om moms och tullar, särskilt om tjänsteleverantören inte har en laglig närvaro i kundens land. Dessa komplexiteter är anledningen till att Digital Service Taxes (DST) blir populära för att beskatta multinationella teknikföretag på de vinster de tjänar på att samla in data och rikta annonser på utländska marknader.

    Konsekvenser av produkt-som-en-tjänst-skatt

    Vidare konsekvenser av PaaS-skatt kan inkludera: 

    • Regeringar som samarbetar för att skapa en global, standardiserad digital ekonomiskatt som anger hur PaaS ska beskattas. Den här typen av politik kan dock vara utmanande att genomföra i olika länder.
    • Skatteproffs och företag blir mer efterfrågade i takt med att beskattningen för PaaS-företag blir mer komplex.
    • En ökning av dubbelbeskattningen på grund av oklara moms- och anpassade policyer. Dessa fel kan leda till intäktsbortfall för privata företag och avmattning av marknadsexpansionen.
    • Företag som använder kryphål för att undvika vissa digitala skatter, vilket leder till utmaningar för skattemyndigheterna om hur de ska spåra och bestraffa dem.
    • Vissa länder erbjuder låga digitala skattesatser till PaaS-företag, vilket resulterar i unika skatteparadis.
    • PaaS-företag ändrar sina verksamhetsmodeller för att optimera skatteeffektiviteten, ändra sina marknadsstrategier och kundengagemang.
    • Konsumenter ser förändringar i PaaS prisstrukturer när företag anpassar sig till nya skatteregler, vilket påverkar överkomlighet och tillgång.

    Frågor att överväga

    • Hur påverkar PaaS affärsmodell dig om du arbetar för skattebranschen?
    • Hur kan skatteföretag förbereda sig för olika affärsstörningar som PaaS?

    Insiktsreferenser

    Följande populära och institutionella länkar hänvisades till för denna insikt: