Emojis ålder

Idag har jag skickat fem mejl, lagt ut på Instagram, scrollat ​​igenom Twitter och skickat ut ett hundratal sms. Jag interagerade bara fysiskt med en person, såvida du inte också räknar kassörskan vid food courten. Kommunikationen har förändrats enormt på bara ett decennium. Dagens barn sms:a helt enkelt sina vänner istället för att ringa hem och prata obekvämt med sina föräldrar först, som jag gjorde.

Skriftspråket har utvecklats som en konsekvens av sådan bekväm elektronisk kommunikation, vilket leder till den fantastiska variationen av media i konversation, som bilder, gifs och viktigast av allt emojis. Trots många anklagelser om att emojis är en modefluga för tonåringar, används de av alla åldersgrupper. Varannan text jag får från mina föräldrar innehåller en emoji-kyss eller ett leende.

Från 2013 till 2015 skickades cirka 10 miljarder emojis enbart på Twitter. Du kan spåra användningen av emojis på webbplatsen Emoji Tracker, som följer populariteten för varje emoji på Twitter i realtid. De är också otroligt populära på alla andra former av media, särskilt Instagram, Facebook och snabbmeddelanden. Det finns till och med en översättning av Herman Melvilles "Moby Dick" i emojis. Den heter "Emoji Dick; och du kan köpa den lasertryckta inbundna färgversionen för bara $200. Tack och lov innehåller den också hela originaltexten.

Dumma användningar av emojis som denna har övertygat många om att emojis är en dille som är avsedd att försvinna i nostalgi. Dessa kritiker kommer dock att bli besvikna eftersom emojis är här för att stanna. Emojis har blivit en enkel reaktion på den snabba ökningen av datorbaserad kommunikation. De hjälper till att ersätta tonen och känslorna som finns i kommunikation ansikte ansikte som försvinner genom en skärm.

Språket har alltid utvecklats efter påtryckningar i samhället. Tidigare var förmågan att läsa och skriva endast förbehållen eliten, åtminstone tills böcker blev massproducerade till överkomliga priser. När läskunnigheten ökade minskade språkets formalitet i både skriftlig och muntlig kommunikation.

Sedan 1700-talet har skrivandet formaliserats och anpassats till kulturella evolutioner, såväl som begränsningarna av utvecklande sociala regler. De stora framstegen inom tekniken under det senaste decenniet har lett till en effektfull kulturell revolution (Ojima 2012.) Effektivitet och lättillgänglighet har alltid styrt tekniken. Så det är inte en överraskning att diskursen har övergått till direktmeddelande, e-post och sociala medier.

Det finns dock ett problem med ren skriftlig kommunikation. Junichi Azuma, professor i lingvistik vid Juntendo University School of Medicine, skrev en analys om användningen av uttryckssymboler i kommunikation 2012. Azuma sade, "... rent språkliga element sägs bara förmedla cirka 5 procent av innehållet i kommunikation ansikte mot ansikte, medan icke-verbal information kan stå för cirka 65 procent och prosodiska egenskaper kan utgöra 30 procent av innehållet," ( Azuma 2012).

När mejlen började bli mer populära blev problemet med att tolka kommunikation tydligt. Wall Street Journal skrev en berättelse om e-postmeddelanden som diskuterade e-postmissförstånd, samt hur det kan leda till att de inblandade känner sig förolämpade, ignorerade eller ouppskattade. Än idag känner jag mig plågad över korrekta och respektabla formuleringar när jag mejlar professorer och kollegor.

studier visar att när människor läser igenom ett meddelande bestämmer de bara den avsedda innebörden 56 % av gångerna. Jämfört med 73.1 % av tiden i kommunikation ansikte mot ansikte. I det talade språket finns det mycket utrymme för sarkasm, dubbla betydelser och implikationer. Alla möjligheter som påverkar den exakta betydelsen av orden är andra gissade av läsaren.

Lättheten med onlinekommunikation tyngs av stressen med att se till att folk förstår vad du säger. Språket behövde utvecklas för att bekämpa detta problem. Emojis utvecklades som en konsekvens. Azuma teoretiserade att emojis introducerade känslan som onlinespråket var sugen på. Emojis förhindrar onlinekommunikation från att vara verkligt robotisk, samt eventuellt leda till ett framtida universellt språk.

Under 2015 en forskargrupp från Jožef Stefan Institutet i Slovenien genomförde en sentimentanalys för emojis. En sentimentanalys avser de åsikter, känslor, utvärderingar, attityder och känslor man får av att läsa en text. I detta test analyserade 83 deltagare över 1.6 miljoner tweets med och utan emojis. Tweetarna var på 13 olika språk och varje deltagare var en modersmålstalare på det språk de läste. Deltagarna betygsatte varje emoji baserat på dess känsla (positiv, neutral eller negativ) och bestämde innebörden bakom dem.

Resultaten är starka implikationer för språkets framtid. I en jämförelse av känslan av tweets med och utan emojis fann forskarna att närvaron av emojis leder till ett mer positivt intryck. De fick reda på att 54% av tweets med emojis tolkades som positiva, till skillnad från 36% av tweets utan emojis. Den lika uppdelningen av känslor inom tweets utan emojis antyder att sentiment är svårt att bestämma utan känslomässiga markörer.

Emojierna innehöll en överväldigande positiv känsla. Majoriteten av 751 emojis analyserade har en stark grön sentimentrankning, särskilt de som används mer frekvent. Faktum är att av de mest populära 33 emojierna är 27 positivt rankade. Studien visar att emojis främst används för att försäkra läsaren om att avsikten var positiv, och för att uppmuntra till säker och uttrycksfull kommunikation.

Användningen av emojis kan ha en stark inverkan på språkets framtid. Fördelen med emojis är det ökade uttrycksområdet som de tillåter skriftlig kommunikation att uppnå. Utan emojis fylls vanligtvis luckorna i språket ut med den kunskap läsaren har om författaren. Ett syskon eller en nära vän skulle kunna bestämma den avsedda betydelsen utan kontextuella emoji-ledtrådar.

Men med den gryende eran av teknik och kommunikation på nätet är kontakten ofta mellan främlingar som kan vara åtskilda av stora avstånd. Emojis låter läsaren förstå den avsedda innebörden utan att ha en personlig koppling till personen de kommunicerar med.

Smakämnen studera i Slovenien upptäckte också att känslan av emojis är oberoende av språk. För vart och ett av de 13 undersökta språken var var och en av emojierna fast beslutna att ha samma känsla. Detta indikerar att användningen av emojis kan vara användbar i tvåspråkig kommunikation som hjälpmedel, och kan också leda till en internationell form av kommunikation baserad på emoji-liknande bilder i framtiden.

Det finns dock ett tydligt problem med att använda emojis. Naomi baron, professor i engelska och lingvistik vid American University, hävdar att "den viktigaste effekten av snabbmeddelanden på språket visar sig vara ... den kontroll erfarna användare känner att de har över sina kommunikationsnätverk." Problemet med att det är lätt att kommunicera känslomässiga och känsliga situationer över internet, i kombination med den kontroll man har att kommunicera via dator kontra personligen, kan leda till ett framtida samhälle som är livrädd för samtal ansikte mot ansikte. Speciellt när ämnet är obehagligt eller känsligt.